Visar inlägg med etikett träning. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett träning. Visa alla inlägg

onsdag, juni 8

Asset!

Nu är det illa.

Efter första Pump-passet på över ett år (förrgår, så tvådagsvärken har satt in) i kombination med mitt livs hårdaste benpass vet jag var jag har bakdelen. Krampkänningar för varje steg. Nedfallning sista biten innan jag ska sätta mig. Brännande känsla i varje rörelse, varje moment. Och just nu känns det som jag sitter på ett gigantiskt blåmärke.


Och jag älskart!

precis lika mycket som vädret, laddar för 29 grader på fredag =)

tisdag, juni 7

veckans träning, resultat

Må: core(inst) 30 min, spinning 60 min.

Ti:
styrketräning axlar/övre rygg 50 min.

On: BodyAttack 60 min (inst) Core-genomgång aktiv tid 30 min.

To: styrketräning ben 75 min, PW 50 min.

Fr: yoga (inst) 60 min.

Lö:
vila.

Sö:
styrketräning axlar/övre rygg 75 min, core (inst) 30 min.


Kommentar: Veckan blev inte riktigt som tidigare veckoplaneringar. Det berodde såklart mest på nya arbetstider, men även på grund av att vi gått över från vårterminens schema till sommarschema. De klasser jag instruerar ligger helt plötsligt på andra dagar och då måste jag stuva om lite grann i min planering. Ofta går det bra att kombinera min egen träning med gruppträningen, men som ren överlevnadsinstinkt försöker jag undvika att träna ben samma dag som BodyAttack.

Men i det stora hela får jag vara nöjd ändå.

Morgonstund!


"Den vinner som är trägen
den förlorar som ger upp"



Morgonpromenaden är avklarad! Det känns riktigt finfint att ta sig upp lite tidigare än man behöver. Exakt 04.13 ringde alarmet, och efter ett stort glas vatten, minishake BCAA och obligatoriska morgonsnusen var det iväg.

Solen skiner. Lite kyligt än så länge men det verkar bli en alldeles finfin junitisdag.

Nu är det bara att proppa i sig resten av morgonapoteket, hoppa in i duschen under tiden som äggen kokas så blir det nog bra drag i denna dagen med!

måndag, juni 6

En riktig utmaning

igår kväll ( efter personbästa på axelpressarna!) fick jag mig en riktig instruktörsutmaning.
Vi var inte särskilt många som letat oss till gruppträningssalarna på kvällen, men trevligt hade vi!

En av kunderna var ny. Och gravt synskadad.

Så att alla de instruktioner som är visuella med liten queing fick bli verbala. Och som jag pratade!
Det var riktigt nyttigt att prova prata sig igenom varje moment, varje taktslag hela passet. Och feedbacken var brutal. När hon inte förstod vad jag menade gjorde hon ju något helt annat - det som hon trodde att jag förklarade!

Men det var helt klart lärorikt. Och imponerande. Jag har svårt att sätta mig in i situationen, men kan ändå inte riktigt se mig själv komma till en helt främmande miljö, leta sig upp för trappor, vinklar och vrår, få tag i en matta och köra ett pass ( med världens bästa balans) där jag inte kunde se instruktören.

Wow!


Så ifall jag pratar extra mycket nu ett tag under mina pass, så vet ni nu anledningen. Alla är välkomna till mig, seende som blinda!

söndag, maj 22

Madman

Igår flydde jag fältet. Som inneboende är det trevligt med sällskap, men ibland behöver man nog ge varandra lite kvalitetstid och ensamhäng. Så jag cyklade iväg till Rasmyran mot kvällskvisten.

Under hela dagen bjöd Bodens kommun på härliga skiftningar i väderlek, minst sagt. Jag kom undan med endast lite duggregn mellan mina stadsbesök och träningspass, men ju närmare cykelturen som tiden gick desto ostadigare blev vädret.

Just som jag stod ombytt till cykelkläder fullkomligt öste regnet ner och det blåste så träden fick slagsida. Jag stod vid fönstret och spanade upp mot den blåsvarta himlen och väntade på uppehåll under en lång stund. Till slut var regnet borta, men molen tornade fortfarande upp sig och blåsten kändes allt annat än vårlik.

Men doften när jag cyklade iväg. Doften! Sådär friskt och härligt som det bara kan kännas efter ett sommarregn. Motvinden var inte nådig och flera gånger under färden var jag på väg ner i diket av sidovindarna. Och så kom regnet.

Och jag njöt. Jag bara skrattade som en dåre och log stort när det började bränna i benen av motståndet under pedalerna. Lite för att jag verkligen älskar att känna kroppens ansträngningar - från tidigare och nuvarande träning - men lika mycket för att jag var ensam ute. De människor som åkte förbi med svischande vindrutetorkare såg på mig som jag var galen.

Och det är jag nog. Motvind, plaskvåta vägar och vindpinade ben - nej, träningstightsen var inte vindtäta. Jag fick växla ner flera gånger för att ens ta mig framåt i de värsta kastbyarna och när jag susade genom vattenpölarna kände jag det kalla vattnet studsa upp mot mina bara ben.

Det första som mötte mig i hallen hos min vän var min strålande glada, genomblöta spegelbild i spegeln. Det nästa fina Erika redo med badlakan, en varm dusch och ett asgarv.

Inte riktigt klok. Kanske inte.
men lycklig.


torsdag, maj 19

Svettigt, jobbigt och alldeles, alldeles underbart!

















Eftersom gårdagens träningspass inte riktigt blev som jag önskat, så sparade jag resterna till idag.

Alltså...två omgångar intervaller, en mitt på dagen tillsammans med det sista supersetet. Och en omgång - med fler intervaller - nu ikväll på Steppan. Underbart!

Det kändes verkligen i benen mot slutet. Precis sådär på gränsen att det skulle gå. När varenda por i hela kroppen bara skriker och skriker att jag ska sluta. Att kroppen behöver vila.

Men det var inte det den behövde. Den behövde slutföra de sista, skälvande av de 17 intervallerna. Och den gjorde det så bra. VI gjorde det så bra - jag och min älskade kropp!

Efter sådana drabbningar förstår jag att det finns sprayflaskor med descinfektionsmedel bredvid konditionsstationen...

Dropp, dropp....

onsdag, maj 18

Testosterongrottan

Jag brukar trivas väldigt bra på gymmet. mitt bland alla fria vikter, smitmaskiner och hantelställningar har jag hittat min fristad. Jag har en plan med min träning och jag är alltid där för min egen skull.

Men ikväll var det inte bra. Jag tog med mig bästaste Jennie för träning. Men vi flydde fältet, efter att ha försökt få access till de maskiner och vikter vi ville ha. Det gick riktigt bra i början, med personbästa på smala bänkpressen och riktigt fin kontakt i bicepsövningarna.


Sedan fullkomligt exploderade det. Varenda kvadratcentimeter upptogs av något testosteronstinnt, uppumpat och inoljat. Vi var kanske 5-6 tjejer inne i lokalerna och 500 killar. Och de flesta hörde till den värsta typen. Där det enda som spelar någon roll är hur något ser ut i spegeln eller hur mycket det låter när man släpper ner de största hantlarna i golvet.

Jag kände mig som en köttbit.

Och det tog bort glädjen över de tidigare träningsresultaten,
de jag gjort för min egen skull.
Inte för att någon spännis i gymmet skulle nicka åt mitt håll och viska något till sin kompis.

Usch! Nya tag imorgon.
Dagtid då.

söndag, maj 15

Explosivt!

kvällens pass bjöd på stötpressar a´6 set - 6,5,4,6,5,4 och explosiva, stående hantelpressar. Jag langade upp 14-kiloshantlarna idag och trivdes riktigt bra med det!

Innan detta upplägg visste jag inte att man kunde bli så varm och svettig av styrketräning...men å andra sidan ser jag ju alltid ut att ha instruerat spinning efter ett ynka corepass, så...

Ikväll fick jag för första gången på länge akut kraftfall/blodsockerdipp mitt under skivstångscurlen. Kycklingfilén räckte visst inte riktigt hela vägen i mål.

Då är det riktigt bra att ha ett stående kreditkonto i repan, som snabbt fylldes på med en Celcius. Satan i gatan vad snabbt det gick innan energin var på topp igen! Och boosten höll i sig allt genom hela kvällen efter det.

Mina yogadeltagare stapplade tydligen ut ur salen och förbi repan på väg hem. Ett gott dagsverke, med andra ord :-)



Så efter perfekt core, perfekt styrke och alldeles underbar yoga bjuder (förhoppningsvis) kvällen på den bästa av underhållning.

Hockeyfinal mellan Sverige och Finland. Jag håller såklart stenhårt på hela det svenska laget, men några extra tummar för mina favoritpojkar från Skellefteå.

Nästan halvtid

Mitt 12-veckorsprogram har hunnit en bra bit på väg, men utmaningarna fortsätter att trilla över mig i rasande fart.

Gårdagens baksida ben/höftdominantpass känns idag vill jag lova. Inte mer än tre olika varianter av marklyft i kombination med kettlebellssvingar och isolationsövningar för framsida lår och liggande lårcurl i maskin. Aj!

Denna vecka har fokus legat på olika kombinationer av superset, oftast 6-setare med hög belastning av varianten 6-5-4-6-5-4 tillsammans med en kompletterande övning med 8-10 reps.
Vecka 6, som startar på tisdag fortsätter med samma övningar som denna, men med ännu färre reps och då med tyngre vikter.

Jag förstår att jag måste äta enligt planen, men jag hade aldrig anat att det var så utmanande att gå på "diet". Mängden mat är helt överväldigande! Just nu befinner jag mig på andra sidan av mina tidigare funderingar; ni vet om hur man alltid funderar över var alla hockeypojkar proppar all mat utan att det syns.

Vissa stunder känns det som att jag bokstavligen proppar maten ner i benen ( magen kan omöjligen rymma alla dessa shakes, kycklingfiléer och kesoburkar)

dags för mat igen...













Äggfest!

fredag, maj 13

Kan inte hålla mig längre

Det skulle vara felfelfel av mig att inte skriva någonting här när jag gör sådana framsteg med min träning och trivs så otroligt bra med min planering, kostplan och instruktörsliv som jag gör nu.

Så nu är jag tillbaka.
Hej!

fredag, mars 18

triceps heaven

igår kväll på väg ut från gymmet kunde jag verkligen känna skillnaden på fokuserad, koncentrerad styrketräning och, ja, allting annat.

Efter att ha ägnat en och en halv timme åt triceps och bröstträning fick jag ta hjälp av övriga kroppsdelar för att kunna skjuta upp dörren. Idag går jag runt med den där härligt brännande känslan längs hela baksidan på överarmen, kring övre kanten av skulderbladet och alla de delar som samverkar i att föra armen framåt. Precis som det ska va!

lutande bänkpress
dips i assistmaskin
cablecross
pecdec med dubbla pilatesbollar

triceps pushdowns enhandsfattning
triceps overheads
kickbacks


lägg till lite ryggbehandling av innebandylag så förstår ni att kvällen var over the top!

tisdag, mars 15

Tipptopp tisdag!

Vilken härlig, ledig dag jag haft (och har) idag!

Den la an tonen på en gång genom att låta mig vakna av mig själv redan vid halvsju-tiden. Detta ledde till avslappnat morgonmys med hund, kaffe och Vakna med the Voice innan vi(jag och hunden alltså) begav oss ut på härlig tvåtimmars-promenad i solskenet.

Snacka om energiladdning! Solen sken så att ögonen inte visste vad de skulle rikta uppmärksamheten på och jag kom på mig själv med att gå och kisa och fånle hela vägen. Även om det dröjer ett tag till här uppe så är våren verkligen på väg nu. Härligt!

Efter lunch och mer kaffe packade jag min väska till Steppan - arvodesinlämning och grundlig styrketräning av rygg och biceps. Vilken skillnad jag känner i fokus, kontakt och kontroll när jag vet att jag kan hålla på så länge jag vill - utan att behöva spara krafter till att leda pass efter styrketräningen. Lovely!

Lovely hela vägen fram till underarmsträningen i alla fall. Jag har på allvar tagit tag i mina svagaste länkar nu. Min kära rygg och mina härliga överarmar har faktiskt rätt mycket kraft i sig nuförtiden, men med två stycken hopplöst eftersatta underarmar ställer utvecklingen inte riktigt in sig på den kurva jag vill se. Så för att råda bot på ihopkrampade underarmar - specifik underarmsträning ett tag framöver!

Bortsett från denna plågsamma del såg passet ut som följande

Rygg:
Chins 10 reps, 10 reps, 8 reps
Högt sittande rodd 3X10 reps
Pulldowns i kabelmaskin med stång 10 reps, tio reps, 8 reps
latsdrag 10 reps, tio reps, 8 reps

Biceps:
Hammercurl 10 reps, 10 reps, 8 reps
Skivstångscurl 3 X10 reps
sittande hantelcurl m lutande bänk 10 reps, 10 reps, 8 reps


Det var länge sedan jag kände sådan pump och total kontakt i musklerna. Troligen beroende på att jag nu kunde ta de där vilorna mellan seten och koncentrera mig totalt på mig själv. Det är otroligt stiumulerande och trevligt att vara "instruktören" på gymmet, men ibland är det ännu trevligare att få träna utan avbrott, frågor och tider att passa.


Med dessa tröttkörda muskler återstår bara vik på coren ikväll och bokmys med Proust (jo, det är dags att börja allmänbilda sig och inte bara nörda in i muskelfysiologiböcker nu ett tag...)

måndag, mars 14

Det spelar ingen roll

Det gör ingen skillnad - vad jag än gjort eller inte gjort under dagen.
Om jag haft en produktiv dag eller suttit apatisk i soffan.
Det har ingenting med eventuell lottovinst eller brutal kärlekssorg att göra.

Mina måndagskvällar på Stepin är ren och skär magi.
Nu är jag lycklig, nu är jag hel.

hur smutsigt livet än är

fredag, mars 11

jag ramlar in på ett extraknäck, sen ramlar jag ut på nåt konstigt sätt

idag (igår) var en helt galen dag. Galet rolig för det mesta, men även alltför stressflängig för att jag skulle vilja göra om den ofta.

Största problemen under dagen handlade ändå om logistikproblem. Innan dagen var till ände hade jag jobbat på inte mindre än fem ställen, vissa med härliga 15-minutersmarginaler och avsevärda transportsträckor.

Ofta brukar jag se fram emot tillfällen att verkligen använda mig av den så omtalade vardagsmotionen. Jag fnyser lite halvt föraktfullt åt tabeller som visar på hur många kcal som förbrukas vid trappstädning eller brödbak, men den andra sorten, som handlar om transporter och ersättning för andra färdmedel tycker jag om (inte tabellerna då, utan själva utövandet).

Idag höll däremot min förtjusning för vardagsmotion - och promenader i synnerhet - på att ställa till det för mig. Promenad för att hämta bilen - upptäcker att bilnyckeln är kvar hemma - hinner inte springa tillbaka hem - gör intrång på korvfabrik för att få tag på kopian - rallykörning hem - äta lunch - rasta hund - rallykörning till massagekunder.

Och resten av dagen fortsatte i samma takt. Vid ett tillfälle slumpade det sig till att jag hade två bilar och endast en kropp att köra dem med, min egen. Denna miss i planeringen löste sig med snälla kollegor, förvirrade chefer och alldeles för mycket tur.

Enda stunden på dagen när jag kände mig något lugn inträffade under mina träningspass. Ett pass som gästinstruktör på Helex i Luleå och senare tillsammans med mina stammisbyggare på gymmet efter jobb nummer fem...

Det är något särskilt med stämningen på gymmet mellan åtta och halv tio på kvällen. De osäkra blickarna och viljan att imponera verkar som bortblåst. Det enda som syns till är de fokuserade blickarna, de målmedvetna övningsuppläggen och de välkända ansiktena. Jag kände igen alla som fanns i lokalen ikväll. Skidåkaren som tränade extra benstyrka. Poliserna i mjukisbyxorna som skulle gå på sina nattskift 23. Handbollstjejerna på pilatesbollarna och källargymmarna med stora linnen och främmande språk.

och jag gillar det. Jag vet inte när det hände, inte ens hur det började. Men jag tycker om dem allihopa. Det finns ingen tvekan om att hälsa eller ställa frågor. Det diskuteras skidskytte, ursprungsland och syrande underarmar. Prat om arbetskriser och kärleksskvaller blandas med biomekaniska analyser och utlåning av dragremmar och handtag.

Det är träningen jag gillar mest, såklart.
Det där ögonblicken av fullt fokus, total närvaro. Clarity.

Men jag skulle inte heller vilja vara utan det där andra.
De andra; mina likasinnade.

fredag, mars 4

vi bara lallar runt på karl johan

vi bara lallar runt på karl johan för jag behövde komma loss
Här färgas molnen i skymning ganska ståtligt ner mot Grand
och det ser lite ut som den där natten när ladan brann, om du minns...



Nu är jag på plats i Norge, bland alla nationalistiska norgeströmningar, pizza-piroger, norska flaggor och trevligt VM-vimmel. Innan jag såg det själv igår kväll, kunde jag aldrig ana att uteserveringar i minusgrader skulle vara fullsatta i mars. Men VM, öl och filtar verkar hålla värmen uppe på gatorna. Otroligt trevlig stämning och massor med folk här!

Drøbak, där min syster jobbar och bor kan för övrigt likställas med ett enda långt benpass - med bra utsikt. Var man än står eller är på väg är det en backe. Uppför eller nedför. Det är trappor, stigar och smala gränder som alla lutar tvärt upp eller rakt ner. Nu med snö i varierande konsistens och mängd, förvandlas många av trapporna till rutchbanor för hala skor med ledstänger som enda livförsäkring. Det går i vart fall betydligt snabbare ned till sentrum än det är tillbaka upp till huset ( som för övrigt är en suterrängvilla med inte mindre än fem våningsplan).


Trots detta har jag såklart hunnit med ett gympass idag. På FRISK! Det gymmet min syster tränar på visade sig lyckligtvis vara en CMS-ansluten anläggning precis som Stepin, så med ett travelpasskort kunde jag, utan kostnad, träna tillsammans med henne. Inte ben dock...

FRISK! var ett väldigt litet gym med inpasseringskort och viss bemanning. Gymmet var uppdelat i flera mindre rum och just nu helt utan omklädningsrum då det är under ombyggnad. Det finns mest maskiner och rehabutrustning, med visst utrymme för fria vikter på begränsat utrymme. Det var en annorlunda upplevelse att flytta undan viktplattor, bosubollar och balansplattor för att komma åt och kunna använda smithmaskiner och dragapparater..Så litet, pratar vi alltså. Tre instruktörer, 9 pass i veckan.

De hälsade mig mycket välkommen att stanna lite längre än 4 dagar, haha...

Kvällen har spenderats med hembakt pizzamiddag framför VM-kveld med nidvisor om att klå svenskerne gul og blå varvat med plågsamma repriser från herrstafetten och dryga uttalanden från Gris-Petter. Det finns bra förlorare. Det finns bra vinnare. Sen finns Petter Northug.

Imorgon väntar stadstur i Oslo, finmiddag och bästa Håkan och Augustifamiljen.


Nu är det skymning här i Oslo vi ska ut och göra byn!
Ring om du vill, å hälsa de jag känner, håll blicken kvar i skyn....



Drøbak, benmusklernas bæste væn.




tisdag, februari 22

What's the point?

Jag åkte på vik till Corepasset ikväll.
Bra att få träna lite extra på koreografin när det dröjer till på söndag för nästa tillfälle. Och det lönade sig verkligen, de få missar som jag gjorde i söndags var helt bortblåsta nu!

Däremot så slog mig ironin ikväll. Det är på något vis lite lustigt att stå längst fram på podiet och mana på 35 deltagare i tåstående planka och höra Johnossi sjunga What's the point of doing anything.... i bakgrunden.

men då tänker jag att jag använder det som omvänd psykologi, för fortsättningen är ju ändå

" if you'll never notice I would sit and wait for you"

Och det är ju lite det som är grejen. Inte you som i någon utomstående, utan you som i dig själv. För att du gör det för din egen skull, att du gör det ordentligt och på det bästa sätt du kan.

måndag, februari 21

filmkväll

Det gick alldeles utmärkt att träna och leda pass ikväll utan väsentlig kolhydratsladdning.
Störst problem får jag alltid av vätskebristen när jag leder flera pass efter varandra, mest under måndagskvällarna då jag har BodyAttack aka SvettAttack.

Kvällens pass blev extra ansträngande och fullt med anspänning då jag filmade hela passet. Självklart sa jag saker jag aldrig brukar säga och gjorde rörelser på annat sätt vissa gånger, men på det stora hela är jag nog nöjd.

Det är inte en film jag skulle skicka in, men det är ett extremt fall framåt när det gäller till att släppa prestationsskräcken och filmfobin. Lite lustigt blev det också när jag gjorde första koreografimissen - då blev det som att jag slappnade av eftersom jag ändå "inte kunde skicka in något så dåligt". Denna miss var då någonting som kanske ingen annan än jag själv och utvärderaren skulle märka av, men på något vis så hjälpte det mig att göra bättre efteråt.

Som att spilla på duken...
Nytt försök nästa vecka, så har jag några versioner att välja mellan.

söndag, februari 20

Båten!


Dagens sanning: om man spenderat större delen av dagen med att plugga in ny koreografi blir själva passet ännu jobbigare när det väl är dags.

Det går såklart träna in utan att göra allting, men på något vis blir det inte riktigt på riktigt då.
Och den sista låten - med omvända crunches - är inte att leka med efter en halvtimmes mage/ryggträning.

Den evighetslånga båten i sista bryggan skulle jag Inte göra om jag inte satt där fram med headset och lampor på mig. Kunderna behöver mycket uppmuntran och glada tillrop under det momentet än så länge. Puh!

Om att jobba bäst under press

De senaste dagarna har jag börjat komma tillbaka till min tidigare effektivitet och produktionsnivå. Det känns tryggt och bra, som att komma hem ungefär. Det här iskalla vädret har säkert spelat in i ineffektiviteten. Som att all rörelse stagnerar, helt enligt naturvetenskapens mönster. Och som tur är håller temperaturen på att normalisera sig, bara sexton minusgrader idag. Det blir bra med lite värme, måste nämligen hålla uppe ångan nu ett tag...

ikväll har jag premiär för nya Core-koreografin.
Något som jag tränat på kanske tre gånger.

imorgon ska jag träna lite extra Attack-teknik,
då detta passet måste filmas antingen denna vecka eller veckan därpå.

på tisdag, onsdag och torsdag blir det farmakologiplugg så att ögonen blöder.
Detta med distanskurser är likt vanliga kurser på så sätt att de har fasta inlämningsdatum, rapporter och prov som ska göras. Även om jag som student inte varit lika disciplinerad som om jag läst en reguljärkurs...

På torsdag ska jag massera fram till 16 då jag åker till Skellefteå med laget för "bortamatch".
Det är klart det är en bortamatch för laget, men det kommer onekligen att kännas lite märkligt att komma till Eddahallen som gäst och motståndare. Särskilt som jag känner en del spelare i Skellefteås lag.

Efter matchen kommer jag att stanna kvar i Skellefteå och hälsa på vänner och familj.

Och ja, om en vecka ska hela farmakologirapporten och alla testerna vara inlämnade.

Går vi längre fram i tiden, till torsdagen efter det, är det dags att åka till Norge och hälsa på allrakärastesyster.



Men, en sak i taget.
Nya coren blir riktigt bra, jobbig och NY framförallt. Den tidigare koreografin blev en riktig långkörare, så det sitter fint med ny musik och andra varianter på rörelser.

Låtlista Core februari 2011

1. Pink - Please don't leave me this way

2. Rhianna - Only girl (in the world)

3. September - Mikrofonkåt

4. Robyn - Hang with me

5. Chamillionare - Good morning

6. Johnossi - What's the point

7. Mohombi - Bumpy ride

8. Rasmus Seebach - Engel

torsdag, februari 17

Dag 12: Vad finns i din träningsväska?


minst ett par skor, ofta fler. Trots att jag har en backup i form av 4 par i instruktörsskåpet. Man vet aldrig vilket humör fötterna är på.




ett träningsprogram i vältummat, välvikt papper, specifikt för den dag min träningsplanering gäller. Detta för de dagar jag tränar styrketräning. Annars är det koreografianteckningar, extra CD-case, specialskivor, inlogg till musiktjänsten MusicPartner etc.


Tejp.

Överdragskläder.
Jag duschar nästan alltid hemma då jag ofta har sena pass + att jag har 5 min till hemmet.


Matgrejs.
Nötter, proteinshakes, gainomax, BCAA, riskakor. Sånt därnt, nivet.


Inte så märkvärdigt med andra ord. Jag har ju sådan tur att jag kan förvara sådant jag alltid använder på gymmet, i instruktörsrummet där vi har värdeskåp, klädskåp och brevfack för papper och sådant, samt att all musik vi använder för de förkoreograferade passen redan finns på plats ifall vi skulle glömma vårt exemplar.

Mitt skåp - är som ni förstår - rätt belamrat med skor. Men annars finns headsetbälte, två extra ombyten kläder, mickpuffar, ALLA CD-skivor från tidigare pass, styrkehandskar, vattenflaska, mer tejp, tre yogamattor, handdukar, duschsaker...

Därav lilla väskan. Mitt skåp, däremot, har med tiden mer och mer antagit en hybridform av garderob, badrumsskåp och skafferi.