Världens sämsta föreläsning

Idag fick jag svar på frågan "varför jag inte vill satsa på forskarutbildning efter avslutat program och absolut inte disputera på något självklart".

Ofta är det de absolut sämsta föreläsarna som lockar ur en sådana konstateranden, och dagens lektor var inget undantag. När föreläsningen heter något som "hur man lever med sjukdom" eller något liknande så trodde vi, verklighetsförankrade som vi är, att en människa med en sjukdom skulle komma och berätta hur han eller hon upplevde situationen. Så fel vi hade!

Istället kom det en stackars forskare och läste upp(!) valda delar ur sin avhandling, babblade på om patientperspektivet, inifrån-synsätt, vikten av adekvat forskning - och värst av allt -att kunskap kan endast fås genom att läsa andra studier. Vi som satt där och trodde att egna erfarenheter, empatisk inställning och förmåga att lyssna kunde vara något var visst helt fel ute (särskilt när det var patientens upplevelse som var det centrala...hmm)

Där har ni den stora paradoxen, i mitt tycke, när det gäller just den akademiska biten. Jag föreställer mig att de som väljer att forska gör det för att de har ett intresse för sitt ämne och en kunskap de vill förmedla. Men medan de jobbar så intensivt på sin avhandling isolerar de sig totalt och resultatet springer ifrån verkligheten. Alla doktorander vi möter pratar om att "leva i sin egen bubbla" och så småningom "komma tillbaka till verkligheten" och de har så rätt.

Dumt bara, att all den där kunskapen blir så ointressant, så bortvänd från verkligheten för att den inte får plats. Våra bästa lärare är de som fortfarande finns kvar i kliniken - o de värsta föreläsningsupplevelserna kommer från de högsta höjdarna inom forskningen.

Som att de målat in sig i ett hörn, klubben för inbördes beundran eller någonting. Det som var intressant föll bort på vägen för att följa Backmans bok, för att vara så korrekt formulerat att det kan publiceras - och människor blir siffror i rapporter, kommentarer i marginaler och tappas mellan staplarna.

Jag gillar verkligheten. Därför ska jag inte forska om den.