fullt.

Dag två fortsatte i ett lika högt och kaosartat tempo som dag ett - med skillnaden att jag nu var helt själv med mina ansvarsområden. På grund av sekretess och patientintegritet kommer jag inte att kunna dela mig mig av några detaljer annat än att jag idag fick sätta ner foten.

Mot ansvarig läkare, sjuksköterska, hemtjänst och sjuktransport. Lite pirrigt med ändå roligt och upplyftande att mitt omdöme och mina ord ändå tas emot på allvar. Dag två.



Men denna tröttheten. I huvudet. I benen. I håret. I sjukgymnastkunskaperna. I datorsittningen. I lokalsinnet. Helt sjukt är vad det är!


Och mina vråltidiga mornar tar effektiviseringen och obryddheten till nya höjder...
Tog på mig pyamasbyxorna innan jag åkte iväg för sen kvällsträning på steppan!
( och nej, det är inte varianten i flanell med små rosa fjärlilar på, utan sådana som för ett otränat öga säkert kan tas som vanliga mjukisar...)