Det finns ett spel för riktiga muskelnördar, QWOP, där det gäller att aktivera rätt muskler i rätt ordning - synkronisera en rörelse för att skapa ett (eller flera) löpsteg. Det är en riktig utmaning, och även om jag tror mig ha rätt bra koll på muskelsynergier och motorisk kontroll har jag inte tagit mig särskilt långt.
Idag på jobbet har jag gjort någonting liknande, men av helt andra orsaker. Jag försöker undvika visst muskelpåslag, styra över rörelsen till andra delar av kroppen.
Jag har drabbats av träningsvärken from hell.
Hela benen, hela vägen, runt om. Det är såklart värst nedersta 1/3 av framsidorna på låren, men resten av muskelfibrerna protesterar rätt högljutt de med.
Sådär så att jag tar ett djupt andetag för att förbereda mig varje gång jag gör en tyngdöverföring. Och den där sista biten innan jag sätter mig ner på en stol tappar jag bara bromsen och faller handlöst ner på sitsen. Jag trycker upp mig själv till stående genom att ta hjälp av armar och axlar.
Under lunchen struntade jag i att dricka mitt efter-maten-kaffe eftersom ansträngningen av att resa sig upp och gå bort till kaffeautomaten kändes oövervinnerlig. Det blev heller ingen lunchlektyr i form av något aftonblad eller express, eftersom de låg för långt upp på bordet och jag inte ville resa på mig i onödan...
Cykelturen i - 30, 4 när jag cyklade till jobbet imorse var inte heller den alltför njutbar.
En del cirkulation, skratt och njutning fixade bort tankarna på träningsvärken under kvällens Zumbapass, men säkert la det till en del träningseffekt som kommer att kännas ännu bättre imorgon - två dagar efter styrketräningen.
Och det kan hända
att denna känslan
är det bästa jag vet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar