Fina Ida, min vän från gymnasietiden, säger sanningen.
Och det är så viktigt.
Såhär uppeldad, engagerad och angeläget livrädd har jag aldrig varit tidigare under liknande omständigheter. Aldrig trodde jag väl förut att fredagsunderhållningen kunde bestå i en debatt.
Jag tänker rösta för allt jag är värd.
Jag tänker använda min röst, det dyraste jag har.
Sen går jag hem, lägger mig i soffan och håller tummarna blåa.
De tummarna är det enda av mig som någonsin kommer ha den färgen.
2 kommentarer:
Blått är väl helt okej. Det är de brunsvarta jag inte vill skall få mer inflytande.
Om du läser artikeln ska du se att de är den starkaste anledningen till hur viktigt det är att rösta.
För att visa att det inte är ok.
Skicka en kommentar