Jag brukar vara ganska duktig på att i både ord och handling förmedla vad jag tycker är rätt och riktigt. Särskilt när det handlar om välbefinnande, träning, prioriteringar och liknande.
Nu har det där tyvärr utvecklat sig till en rejäl utmaning och det vill sig inte annat än att de ord som kommer ut ur min mun på yogapassen/fysklasserna och det som verkligen händer inte synkar särskilt bra.
"lugn och ro", "ordentlig mat", "lyssna på kroppen", "tid för återhämtning" och andra sådana mantran som jag lagt mig till med verkar nu bara vara applicerbara på min omgivning och inte på mig själv.
Jag vet att det nog inte är praktiskt genomförbart att bibehålla samma träningsmängd eller matkvalité när tentorna samlar ihop sig, jag förstår också att det inte är särskilt smart att fara ut på sena löprundor eller sitta med näsan i böckerna efter midnatt när väckarklockan ringer 05.00.
Och det är en övergående period, det vet jag också, men frågan är väl om man kan klassa sig själv som en hälsomänniska ifall man inte lever upp till sina egna måttstockar för vad det verkligen innebär?
För i det stora hela handlar själva hälsan inte så mycket om vad man presterar i gymmet eller ute i elljusspåret, utan mer om vad man har för inställning och förhållningssätt resten av tiden.
Och hela vägen dit har nog inte prestationsprinsessan Malin kommit än, även om hon försöker göra sitt bästa..
Running to Stand Still - U2
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar