När jag stod vid köksfönstret och plockade ur diskmaskinen var de där igen. Tjuvrökarna.
Jag vet ju inte om det är samma kids hela tiden, men tydligen är just vårt gathörn ett populärt tillhåll. Kan tänka att de bor längre upp på gatan eller i närheten - och gillar det faktum att bara de boende eller de som använder cykelbanan under järnvägen passerar där.
De ser så unga ut! Jag har aldrig varit bra på att åldersbestämma random människor, och håller alltid alla för yngre än vad de egentligen är - men de kan inte vara en dag över 16. Sjutton kanske...vad gjorde jag när jag var 17?
Uppväxt i en liten by på landet minns jag hur mina dagar spenderades på skolan - och i buss fram och tillbaka. That's it.
Sedan flyttade jag in till stan och in på Friskvårds. Och där inne spenderade jag all min vakna tid medan livet gick sin gilla gång där ute. När klasskompisarna smygrökte bakom aulan, hängde på Ungdomens Hus och drog runt på stan utanför McDonalds.
Visst kikade jag ut då och då, gjorde mina utflykter och erfarenheter - men jag trivdes bäst där, under min egen korkek, där världen var precis så stor som jag gjorde den.
En del skulle säkert säga att jag gick miste om saker, att jag prioriterade fel när jag sov tidigt på fredagarna för att kunna vara på Friskvårds när vi öppnade på lördagarna, eller när filmer och matcher fick klara sig utan mina ögon för att jag hade pass.
Men jag kan inte säga att jag är ledsen för att jag aldrig hängde i ett gathörn undansmygen från föräldrarna med en cigg i handen. Den där fasaden, den spelade självsäkerheten och grupptrycket framför allt.
Jag hittade mig själv istället.
Tror att det är få förunnat att veta vad man vill göra resten av livet när man är 16.
Så.. jag ångrar ingenting
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar