Är just hemkommen från ett ytterst svettigt, ansträngande pass och sitter lyckligt uppkrypen i soffan med min efter-träningsdrink.
Jag brukar inte gilla de passen när man "måste tänka" - alltså koreografibaserade klasser när man måste gå åt rätt håll, kliva upp med rätt ben osv. Och värst av allt ..."då tar vi allt från början" Vilken början??
Men jag vet ju också att man ska spränga sina gränser och att saker inte alltid är som de först verkar.
Så jag var på Step ikväll. Tror aldrig jag hållit pulsen uppe så högt, så länge och ändå bara tänkt Mer! Mer! Ge mig mer!
och när man så ligger där på brädan under stretchen, känner hur musklerna värker och salta svettdroppar smyger sig in i ögonen...då vet jag att den tiden jag eg skulle ha lagt på tentaplugg blev så mycket bättre spenderad.
För jag kommer att somna lycklig ikväll.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar