torsdag, november 5

om att vara trött på riktigt

De senaste åren har min målsättning för dagen varit i stort densamma. Att jag ska vara trött både i huvudet och i kroppen när jag går och lägger mig. Detta åtagande har vissa dagar varit busenkelt och andra gånger svårare.

Med utbildningar, prestationskrav, intryck och bedömningsmallar klarar jag allt som oftast att vara trött i huvudet när kvällen kommer. Särskilt dessa veckor under praktiken, när ansvar, intryck, åtaganden och journalanteckningar snurrat runt inne i huvudet dag som natt, torsdag som söndag.

Det tar på att vara ute på praktiken!

Tidigt i vår tänkte jag nog för mig själv att det bästa med praktiken skulle vara att vi inte hade så många inlämningar, föreläsningar hela dagarna och inga tentor. Vad jag då inte förstod var den brutala chocken med verkligheten på ett sjukhus. Ansvaret för strokepatienter eller infekterade höftplastiker. Hur otroligt stor tid av sjukgymnastyrket som går åt till att trösta gamla damer och ensamma herrar. Eller glädjen som en dödssjuk patient kan uppleva när han eller hon äntligen efter flera månader i sängen får komma upp och stå.


Då kan det vara så otroligt skönt att dra på sig löpartightsen och bara gristräna lite grann. Lite mer...och massor. Det är oftast då, när livet är på högsta växeln, som träningen flyter på som andra bäst. När jag bara måste träna för att överleva, för att stänga av. Och träna för att ladda upp.

Det bästa som finns. Alla kategorier.

Däremot kanske det blivit lite mycket av det goda senaste 2-3 dagarna.
Pilates. Löpning. Morgonprommis. Spinning. Core. morgonprommis. Afro-Yoga. Yoga. Backpass. Bassängpass. Cirkelträning. Yoga. Löpning.

Tro mig, jag sover gott på nätterna!

2 kommentarer:

Sara sa...

Två tre dagar?! Det där är typ vad jag gjort senaste året.. haha :P

malin sa...

haha.. joo. Blev lite mkt denna vecka, både mina vanliga pass, företagspass och några pass på praktiken. lite var för sig...massor tillsammans! =)